Drömmarn

Ibland kan jag inte låta bli att låta tankarna vandra iväg lite för långt! När jag var yngre kallades jag för drömmarn ;) Och jag antar att det är det jag är, en drömmare med en tatch av verkligheten som Moa skulle sakt. Det är klart jag inte drömmer jämt men ofta kanske. ´
HAr ni nånsin undrat vad som skulle hända er om era föräldrar och/eller syskon dog? Jag tänker på det ganska ofta, men jag kan ju aldrig föreställa mig hur det egentligen kommer bli! Men förhoppningsvis kommer det aldrig hända mig!

Har ni varit med om att man helt plötsligt bara försvinner in i tankarna, och så helt plötsligtnär nån skakar sin hand framför ögonen på en och säger hallå och man kommer tillbaka till verkligheten så har man glömt va det var man tänkte på. Det är som om man suttit där och inte tänkt på någonting. Kan man det?? Jag tror inte det...